Svenska medier skriver om cannabis ur ett förbudspolitiskt perspektiv. Drogen lyfts fram i notiser om narkotikatillslag, intervjuer med poliser och reportage om unga med dåliga erfarenheter. Det är sällan som cannabis beskrivs utifrån en alternativ juridisk ram, säger Josefin Månsson som har forskat om hur svenska medier rapporterar om cannabis.
Det är främst i juridiska sammanhang – som en illegal drog – som cannabis lyfts upp i medier, berättar Josefin Månsson som är forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet. Smuggling, razzior, rättegångar och gripanden är återkommande teman i artiklarna som Månsson har analyserat. Hon har studerat hur cannabis har figurerat i svenska medier åren 2002 och 2012 och beskriver tre sammanhang: juridiska, sociala och medicinska. I alla tre sammanhang utgår medierna från den rådande politiken, där bruk, innehav och försäljning av cannabis är olagligt.
– I de flesta artiklar knyts cannabis till illegala aktiviteter. De handlar ofta om lyckade razzior eller tullbeslag, ofta i form av små notiser skrivna nästan som polisrapporter, säger Månsson.
Rapporteringen följer samma mönster både 2002 och 2012. Cannabis beskrivs som en potent drog som orsakar sociala problem och det finns få undantag till denna beskrivning sammanfattar Månsson.
 | |
| Foto: Jessica Storbjörk |
I artiklarna är det främst poliser som hörs, ofta i rollen som experter. Det uppstår en delning mellan ”oss” – de som följer samhällets normer – och ett ”dem” – de som brukar cannabis. ”De” som brukar förblir ofta utan röster i rapporteringen.
– Vad man inte hör är ungdomsrösterna trots att cannabis ofta beskrivs som ett ungdomsproblem. Hörs de så är det i många fall i samband med en bad life story. Då är det ex-användare som får rollen som experter.
Unga i fokus
Månsson kallar dem bad life stories: historier om ungdomar vars livsbana har tagit en dålig vändning. Dåliga omständigheter som har lett till droger och vidare till kriminalitet. I dessa historier blir cannabis symbolen för social deprivering.
– Man knyter sociala problem till cannabis och det sker i många fall genom att berätta om oskyldiga unga som har umgåtts med fel personer, blivit självdestruktiva och korrumperade av cannabis, säger Månsson.
Synen på cannabis som en orsak till moraliskt förfall bland just unga är en kontext som förekommer på flera arenor. I sin studie om hur cannabis porträtteras på konferenser har Månsson sett samma språkbruk. Man diskuterar cannabis som en drog som har farliga konsekvenser för både hälsan och det sociala livet. Något som korrumperar det normala.
– Det är ett väldigt stort fokus på ungdomar som använder cannabis, man pratar nästan inte om annat. Ungdomar blir den perfekta målgruppen för vårt nuvarande politiska system, säger Månsson.
Alternativ rapportering sker i utländsk miljö
Månsson nämner ett par exempel i sitt material som bryter med förbudsdiskursen, men då är det händelser utanför Sverige som står i fokus. Ett visst kulturellt avstånd tas i artiklarna.
– All rapportering som bryter mot den traditionella bilden av cannabis, det vill säga förbudsspråket, knyter an till något som händer utomlands. Om det är läkare som uttalar sig om cannabis medicinska effekter, så är det läkare utomlands. Om det är rekreationsbruk, så är det amerikanska musikstjärnor eller skådespelare. Den alternativa rapporteringen befinner sig i en utländsk miljö.
Mycket har hänt sedan 2012 då Månsson samlade ihop sitt material. Uruguay och en rad amerikanska delstater har legaliserat bruk av cannabis, men Månsson säger att hennes uppfattning är att rapporteringen i Sverige inte har förändrats mycket.
– Min upplevelse är att det har varit mer debatt och diskussion om cannabis på senare år, men trots det skulle jag ändå säga att rapportering i stort sett är den samma, säger Månsson och uppskattar att merparten av artiklarna ännu handlar om razzior, smuggling och polistillslag.
Julius von Wright
redaktör popNAD
Publicerad 2.11.2016
