Förlängd barndom ger lägre konsumtion?

Publicerad 26 aug 2015

Tillgängligheten till alkohol ökar, men konsumtionen går neråt i Sverige. Hur kommer det sig? Jonas Raninen beskriver det kollektiva drickandet, hur konsumtionstrender syns i hela samhället och ger sin teori på det minskade drickandet bland unga: den förlängda barndomen.

Tillgängligheten till alkohol har ökat, realpriserna sjunkit, andelen utskänkningstillstånd har skjutit i höjden och fram tills ifjol hade det inte skett en skattehöjning på en lång tid. Ändå sjunker alkoholkonsumtionen i Sverige.

– Det är en paradox. Allt det här borde göra att det ökar, men det gör det inte, säger Jonas Raninen, utredare vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN.

Från mitten av 90-talet ökade den svenska alkoholkonsumtionen som väntat efter inträdet i EU. 2004 började konsumtionen minska och minskade fram tills 2012.  2013 skedde en liten ökning  av totalkonsumtionen till 9,9 liter ren alkohol per invånare, vilket ändå är 6 procent lägre än 2004.

 

Attitydmätningar visar på att vi har en restriktivare syn på berusning än tidigare och monopolets stöd har vuxit. Monopolet har fått en väldigt stark folklig förankring, vilket den inte hade 10-15 år sen.

 

– EU-inträdet har inte gett de långvariga effekter man väntade sig och man har varit väldigt frågande till varför, säger Raninen.

Varför? Den frågan ställer Raninen sig i sitt arbete och i sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet. Det finns teorier, men det är svårt att peka på en särskild orsak.

Runt 2005 var teorin om polariseringen av drickandet väldigt populär, men den fick inget vetenskapligt stöd. Teorin om det kollektiva drickandet har hållit i sig, det vill säga att samma trender ses i alla samhällets grupper: unga och gamla, kvinnor och män, hög- och låginkomsttagare.

– Svajningarna är lika, men man börjar på olika nivåer. Det finns fortsättningsvis en kollektiv förskjutning av alkoholkonsumtionen, säger Raninen.

Totalkonsumtionsmodellen i gungning?

Enligt totalkonsumtionsmodellen borde den ökade fysiska och ekonomiska tillgången till alkohol öka drickandet, men det har inte skett i Sverige. Hur påverkar det här modellen, som står som grund för alkoholpolitiken i största delen av Norden? Raninen säger att de kollektiva förskjutningarna är en grund för att insatser ska riktas till hela samhället – så pass långt stämmer totalkonsumtionsmodellen. Också de alkoholrelaterade skadorna har minskat rejält sedan 2007, vilket är ett av grundantaganden i modellen – minska totalkonsumtionen, minska skadorna.

– Genom att vi interagerar med andra, så påverkar vi andra. Frågan är vad som ger upphov till förändringen. Attitydmätningar visar att vi har en restriktivare syn på berusning än tidigare och monopolets stöd har vuxit. Monopolet har fått en väldigt stark folklig förankring, vilket den inte hade 10-15 år sen, säger Raninen.

 

“Att vara 15 idag är något annat än vad det var tidigare. På något vis finns det en känsla av att det är en lång väg till att bli vuxen…”

 

Berusning har blivit mer skamligt, medan afterwork-ölen har normaliserats. Attitydförändringen tillsammans med en stor satsning på förebyggande arbete efter millennieskiftet kan vara orsaker till förändringen, säger Raninen och betonar också att då alkoholnormen väl har börjat skifta så är det lättare att låta bli att dricka, vilket i sin tur minskar drickandet.

Förlängd barndom minskar drickandet?

Den största minskningen av drickande har skett bland unga. På ett årtionde har andelen alkoholdebuterande 15-åringar sjunkit från över 80 procent till under 50 procent. Sensationellt, säger Raninen, men mysteriet fortsätter. Varför?

En populär teori har varit datorspelande, men även den har skjutits i sank. Spelande har blivit så vanligt och samma variation av drickare finns bland dem som bland andra grupper, så Raninen har svårt att se det som en förklaring. Däremot är den en del av en större livsstilsförändring, som Raninen tror att kan vara en del av svaret på varför.

– Hur vi lever och hur vi är uppkopplade kan ha en effekt. Vi umgås på annorlunda sätt än tidigare, man hänger inte längre i parker, utan man sitter hemma på soffan och chattar. Men jag tror inte det är hela sanningen, säger Raninen och fortsätter med att beskriva sin favoritteori: den fördröjda barndomen.

15-åringarna debuterar inte i lika hög grad som tidigare, men det betyder inte att de håller sig nyktra. Redan i gymnasiet är andelen som dricker lika hög som bland nionde klassister 10–15 år sedan, det vill säga det har skett en förskjutning.

– Att vara 15 idag är något annat än vad det var tidigare. Gymnasiet är mer eller mindre obligatoriskt om man vill ha jobb. Allt fler 18–24-åringarar bor hemma, medelåldern på förstabarnsföräldrar har ökat och arbetslösheten bland unga har ökat. På något vis finns det en känsla av att det är en lång väg till att bli vuxen. Och alkohol är en stor del av att bli vuxen, säger Raninen.

Julius von Wright
Publicerad 1.12.2015 

 

FacebookXLinkedInEmailPrint